NUMMER 1
* Internet ur funktion
* Sötma i tillvaron
* Arrogans
* Lathet (dock ska det poängteras att jag aldrig blöder i mitt skrivande, jag levererar alltid ;>)
"Trumvirveeeeeeeeeeeeeeeeel" och på första plats kommer SPANIEN RESAN MED CHRISTOFFER STÅHL
(Frankfurts flygplats, väntan inför det som skulle hända)
Jag väljer att börja detta kalas inlägg med tre ord, PEACE LOVE AND UNDERSTANDING. För det var just det vi hade, enligt mig så har uttrycket "peace" många synonymer, men jag väljer att använda synonymen frid, vilken frid vi hade. Det kändes verkligen som att det var fred på jorden när jag var med Chrille i den eleganta staden Madrid, staden med en av de sjukaste parkerna jag sett, staden som ligger mitt i landet utan någon riktigt strand, staden med en massa orter som kan betraktas som centrum, staden med fotboll som gemensam religion.
Love då? Kärlek har det funnits sen vi lärde känna varandra. Det klickade liksom direkt! Madrid resan gjorde oss nog ännu tajtare, vi insåg hur mycket vi skulle betyda för varandra längre fram. Vi pratade ut, vi fikade, vi åt dyr mat (hummer med en jävla massa verktyg), vi vandrade genom stora områden och snacka om att det var kärlek hela tiden. Det var jag och Chrille mot världen just dem dagarna. Inget kunde stoppa oss, inte ens försenade match biljetter, inte ens sönderköpta konton...
Förståelse? Vi förstod våra roller, jag skulle ha koll på tunnelbanan, vilka tider och jag lärde mig snabbt det sjukt effektiva systemet Madrid folket använder sig av vid transport. Chrille visste att det var han som skulle ta ansvaret för gatorna, vart vi skulle m.m. med sin briljanta bok! Vi bråkade ingenting under resan, det är ett tecken på tålamod och förståelse.
En tanke dök upp under resan: "Jag uppskattar den här stunden så mycket att jag skulle kunna ha sex med den". Det var en sjuk resa med många fantastiskt roliga minnen. Det var som att gud bombade mitt liv med glädje, en stor jävla atombomb, styrkan i bombandet var inte förakt, hat och död, utan styrkan i bomb nedslaget var respekt, kärlek och liv!
El-classico, Real Madrid vs FC Barcelona. Vilken match, min värld stannade i 90min. Vi kom in på stadion, fullsatt (kring 80 000), högtalarna skrek ut låtarna Hot och Stereo Love, just därför förknippar jag resan med dessa låtar, och ja kära läsare, jag lyssnar på dessa nostalgiska låtar just nu i detta underbara ögonblick. Jag fick se världens bästa fotbollsspelare i världens bästa match med min bästa vän, vad mer kan jag begära i livet? Jag hoppas innerligt att jag får uppleva liknande ögonblick i mitt liv. Summa summarum, fotbollsmatchen, Christoffer Ståhl och staden Madrid gjorde resan.
"No matter how perfect the day is, it always has to end" ...
Och det är jävligt synd att det ska vara så, annars hade jag varit i den där resan resten av mitt liv!
Kärlek o Respekt!
NUMMER 2
Amen tjaru bloggen, nu var det ett tag sen. Har haft fullt upp... Mobilen gick sönder, så nu har jag min gamla sony, fan vad less. Matchen mot morön var en jävla evighets match... Spelade ensam forward och fick springa som aldrig förr. Nåväl, allt har sin mening, ska försöka vara positiv!
"Trumvirveeeeeeeeeeeeeeeeel" och på andra plats kommer SPANIEN RESAN MED FOTBOLLSGYM!
(Måltid med Nouri, världens godaste soppa lyckades spanjorerna vaska fram...)
Spanien veckan, alicante... Ojoj vad roligt det var. Som vi slet för att få pengar till den där resan. Vi fick jobba mycket på fritiden, jag kan säga så här, inte för att skryta men jag jobbade nog mest efter trion som höll i projekt arbetet ;) Så visst, jag förtjänade den där resan! Spanien veckan i sin helhet var ju underbar, vi tränade nästan varje dag med våra tränare. Men det hann hända en hel del roliga saker också, vi kom nog överens om att vi inte skulle palla festa varje dag så det blev varannan istället ;) Vilken feeling man fick när spanjorerna som ägde krogen (första kvällen vi var ut) stängde ner den bara för våran skull, krogen var svennefierad, alla spanjorer måste ha blivit chockade ;)
Resan blev lite som en student resa, vi hade någon månad kvar till studenten. Konstig nog blev det som att alla kände varandra där borta, vi sket i vilken klass vi gick i, alla kunde prata med varandra och det var bara att köra på. Varför blir det alltid så? Man åker till ett ställe och då är man bästa vänner typ, sen när skolan börjar igen så pratar man knappt med varandra? Helt sjukt, man fick se så många nya sidor av alla fotbollsgymmare, bra som dåliga! Jag vill säga att det är bland det roligare jag har gjort, gemenskapen, kärleken, hela resan var omringad av en aura, den auran stavades G L Ä D J E, Shieeeeeee.... Tävlingsinriktade fotbollsspelare under träningarna, för att sedan kunna koppla av och ba göra det man kände för, dra på stan med olika människor, festa med alla människor.
Allt försvann, all ångest för skolan, all jävla skit som man hade hemma lämnade man kvar. I spanien fanns det inge negativt, allt var "manana, manana!". Jag delade rum med en av mina närmaste vänner, en kort ensam lonely kurd, hans namn är Arish Nouri. Det var också en grejj som förgyllde min resa, jag fick vara ensam med Nouri (tolka det på rätt sätt), spendera tid med han och prata om allt möjligt, i dörren mitt i mot oss bodde karre och abbe. Vilka killar?! Shit vad vi hade roligt tillsammans, vandrade man vidare hittade man Andre och Martin O. Det var väl dem man hängde mest med, och det var dem som gjorde min resa extraordinär! Men ni andra resenärer, ni gjorde min dag också. Tack ska ni ha för en underbar resa! Den resan är bland det sjukaste jag har varit med om, jag väljer att inte gå in på så mycket händelser, för det första hade inlägget blivit hundra sidor långt, för det andra tror jag inte att det är så många som förstår hur det är att vara på en sån resa med 30-40 underbara personer och för det tredje, jag låter läsarnas fantasi flöda. Ba fantisera och tänk er hur en sån resa kan vara! Jag säger så här, NI MÅSTE GÖRA EN SÅN RESA! Lätt värt det....
Det är verkligen svårt att berätta om sina minnen, det har jag verkligen insett... I alla fall att skriva det på papper... Varje person har sina egna favorit minnen och jag tror inte riktigt alla förstår varandras minnen, det är väl inte riktigt meningen heller? "Det vackraste vi kan uppleva är det oförklarliga"...
Kärlek o Respekt!
NUMMER 3
Tjaru bloggen! Match imorgon, och bara tanken av att kliva ut på det bästa stället på jorden gör mig sjukt exalterad... Första matchen för denna säsong, morön står för motståndet, ett div2 gäng som vann serien före oss förra året. Kul att få lite revansch, undra vad man ska göra för målgest? Om jag nu lyckas göra mål så att säga ;) Annars har dagen handlat om chillaxing och kaffe på roasters med grabbarna. Jag och Fjompas lyckades med att vara kvar på roasters till klockan 1815...
"Trumvirveeeeeeeeeeeeeeeeel" och på tredjeplats kommer GOTHIA VECKAN (IFK LULEÅ JUNIORLAG)
Gothia cup 2008, drygt 100 olika nationaliteter förenades i en och samma stad. Under en och samma vecka så fanns det bara ett språk som talades i den vackra staden göteborg, dvs FOTBOLL. Gothia cup var turneringen där många tårar föll och hjärtan grät blod, men på en och samma gång var det turneringen där det spreds glädje, där drömmar uppfylldes.
22 duktiga fotbollsspelare, med alla ett gemensamt mål, att gå så långt som möjligt. Vi kom en jävla bra bit i turneringen. Men så här i efterhand när man sitter och funderar en fredagkväll som denna så inser man att vi hade en för jävla underbar vecka tillsammans. Visst, vi åkte ut i 16delsfinal mot ett gäng som var sämre än oss, och ja vi hade spelat på heden mot Elfsborg som vann hela turneringen. Vi åkte ut på straffar.... Men vafan, jag väljer att hylla denna vecka och då måste man glömma det sorgliga...
Ett gäng spelare, invandrare som svenskar. Lagsammanhållningen var fruktansvärt bra, men samtidigt kunde den vara fruktansvärt dålig. Jag tror att det är det som är nyckeln till framgång inom lagidrott. Att hitta den känslan som t.ex FC Barcelona har, kärleken till varandra, jublet vid mål (spelar ingen roll om det är 1-0 eller 3-0), kärleken till varanadra. Det är dem lagen som drar det längsta strået i slutändan.
Religion, bakgrund, rötter, det spelade ingen roll, för vi hade en sak gemensamt och det var fotbollen.
Jag vet inte riktigt vart jag försöker komma, det är svårt att hitta ord för det laget jag spelade i. Det var något magiskt med vårat lag. Vi stod varandra nära på och utanför planen, vissa har jag knappt kontakten med, men när jag väl träffar grabbarna av en ren slump så känns det som att det var igår vi lirade Gothia cup...
Förlusten var nog trots allt inte det tyngsta... Det var nog för att det var sista gången VI (LA FAMILIA) stod tillsammans på planen... Jag väljer att avsluta detta fantastiska minne med att säga som våran kapten Gustav Petterson sa, "Vi kom dit som ett lag, men vi åkte därifrån som något mycket större, som "LA FAMILIA".
Tack alla spelare och Ledare som gav mig detta minne, jag älskar er grabbar! Ni kommer alltid att finnas i mitt hjärta :)
"Hope is the dream of the walking man"
Juste kära läsare, vi måste ha hopp, därför vill jag påminna om all skit och misär som finns på denna planet, har ni några småpengar över så kan man alltid lägga det i en röda korset-burk.
Kärlek o Respekt!
NUMMER 4
"Trumvirveeeeeeeeeeeeeeeeel" och på fjärde plats kommer DEGERFORS VECKAN!
För er som inte vet vad "Degerfors veckan" innebär eller vem den sjukt snygga killen till vänster är så ska jag berätta det för er. Killen till vänster heter Suad Gruda och är en väldigt karismatisk jugge. Suad har varit lite överallt, han flyttade tidigt söderut för att utvecklas som fotbollsspelare (vilket han inte gjorde) så han flyttade tillbaka till Luleå! Ne jag skojja meee er, han flyttade tillbaka till Luleå pga att han blev utlånad från Degerfors till IFK. Det var faktiskt så jag lärde känna han, det klickade liksom direkt. Han började plugga med oss på Fotbollsgymnasiet, och på det viset, jag e skön, han e skön?, så lärde vi känna varandra. Nåväl nu orkar jag inte berätta mer om Revulotionären. Nu fortsätter jag på Degerforsveckan!
Degerforsveckan, jag valde att göra ett projektarbete om Fotboll. Det visade sig vara helt perfekt, ett ypperligt tillfälle att utnyttja min jugoslaviska vän. Jag jämförde fotboll, norr jämfört med söder. Så jag tog mitt pick och pack och kickade till lilla Degen. Där hände det grejjer ? ;) Ne inte riktigt, men miljön och det lilla samhället var rent utav fantastiskt. Det känns verkligen som att man har känt Suad hela sitt liv, men så är icke fallet! Jag skulle vilja kalla det en vänskaplig romans, ni vet när två personer skapar en otrolig personkemi? Okej ni vet inte, men faktum är att jag vet. Fan vad jag tappar bort mig...
Nåväl jag åkte till Degerfors för att träna fotboll och se hur dem har det. Varför är just den veckan så bra då? Jo det ska jag nu berätta för er. Degerforsveckan innehöll inte värsta festerna, men jag kom till insikt att kul kan man även ha utan fest;) Känslan av att komma till en helt ny främmande familj var ju ganska konstig, hur skulle man betee sig? Självklart var det nervöst, men direkt jag kom in genom dörren så var hela familjen Gruda på plats och gav mig en jävla massa kärlek, "VÄLKOMMEN, ÄR DU HUNGRIG?". Jag svarade så klart "nej tack det är bra, har just ätit" ;) Även fast det var sjukt nervöst i början så kom man in i "jugge feelingen". Man började att smälta in så att säga. Maten var fantastisk, bara en jävla massa kött! Men någonting som jag blev mäkta förvånad över var kärleken de hade i sin familj. Hur mycket Suad värdesätter sin familj. Hos oss är det mycket "one man show", alla sitter vid en tv/dator och chillar på rummet. Men hos dem är det så mycket mer, Suad älskar verkligen att vara i närheten av sin familj och det fick mig att inse att familjen kommer först! Hela inramningen var ju spännande, känslan av att vara hos en familj med en helt annan kultur.
Jag följde med Suad till skolan, träffade flera fruktansvärt sköna människor, bland annat Kristoffer Andersson, en person jag värdesätter väldigt högt. Jag tränade fotboll med dem, vi gick runt på stan en sväng(inte så mycket att gå runt o kolla på men ändå;p), kollade bio och tog det bara allmänt lugnt. Såna veckor kan vara underbara, att bara vara liksom. Men grejjen med den här veckan var väl att jag fick tillbringa tid med Suad i en hel vecka och bara surra om allt möjligt. Suad är och kommer alltid att förbli en av mina närmaste vänner och jag är väldigt glad över att jag fick komma till dig just under den veckan och upptäcka hur ni har det i eran familj, snacka om en erfarenhet rikare!
Tidigare så höll jag på att diskutera snus med en person, vi pratade om hur underbart det var att snusa och att vi aldrig skulle sluta ba för att det är så jävla soft. Sen så ploppade det ut något fruktansvärt smart från denna personsmun: "Tänk att nått så litet kan vara så betydelsefullt". Shit tänkte jag... Vilket bloggmaterial!
Personen i fråga vill tyvärr inte vara med på denna blogg eftersom att personen jämför sig själv med självaste Sokrates rent citat mässigt, personen vill slå igenom på egen hand och för tillfället dölja sin identitet. Det måste man väl acceptera? Nemen jag hoppas att du vågar ta dig i kragen och stiga upp ur skuggorna, fram i rampljuset och visa världen hur jävla vis du är.
PS. du kommer alltid att vara min friendster.
Eftersom att träningsmatcherna börjar komma så tänkte jag lägga upp ett makalöst citat som Muhammed Ali har sagt. "Champions aren't made in the gyms. Champions are made from something they have deep inside them-- a desire, a dream, a vision", passar väl rätt bra? ;)
Kärlek o Respekt!
NUMMER 5
Men tjaru bloggen och alla ni sköna och osköna läsare! Jag vet att alla verkligen har SUKTAT efter ett gött jävla inlägg men diverse händelser har fördröjt inlägget ganska rejält... Där kommer vi in på min planeringsförmåga än en gång! Tänkte skriva inlägget si så där vid tolv tiden, sen råkade jag göra värsta spontana grejjen. Jag RÅKADE börja prata med två fruktansvärt sköna grabbar från Gävle, Suad Gruda och Kristoffer Andersson. Vi RÅKADE skypa i två och en halv timme?!?!?!? vafan hände med det... Men alltid lika gött, en av dem påstod sig själv vara en äkta casanova som får alla brudar i hela världen, medans den andra killen ville göra en stor revulotion och påstod att staten kontrollerar allt vi gör, facebook raderades direkt(han kommer dock att återuppta facebook inom en snar framtid), Helt knazzzzzzzz.
Jag tänkte köra en top 5 lista på goa minnen, vi kör ett minne varje dag och skriver en saftig text om varje händelse, nu flippar jaaaaaaaaaag.
"Trumvirveeeeeeeeeeeeeeeeel" och på femte plats kommer STUDENTVECKAN
(BRÄNDÖN MED KLASSEN, JAG OCH NILS VISAR GLÄDJE)
Studentveckan var rätt galen, jag valde att ta ledigt från fotbollen hela den veckan (såg ingen anledning till att lira med tanke på den situationen jag var i). Vilka aktiviteter vi hade. Idrottsfest (idrottsprogrammets egen fest), förfester med klassen, balen, utgång, brändön... Det var verkligen galet allt ihop, och som vi drack?! Jag hade fruktansvärt kul den veckan, men hade ändå en fet jävla ängslan över hur mitt liv skulle utvecklas efter skolan. Visst frihet osv, men det är rätt roligt på skolan när man väl tänker efter, fotbollsgym och allt det andra.
Men varför är den på top 5 listan då? Jo, just det för att jag då insåg hur skön min klass var. Visst man kom flera personer nära under de 2 åren vi gick tillsammans (med vissa 3). Men under studentveckan spelade det ingen roll vad du gjorde på fritiden eller hur du var som person. Den förenade oss alla, kanske på grund av en viss nyfikenhet blandat med lycka, rädsla och undran? Vad skulle hända sen? Var det de som förenade oss? Kanske, kanske inte... Men en sak som är säker är att alla vi i ID3NVA insåg att vi hade en vecka tillsammans kvar att njuta av, inga prov, inga läxor. Bara njuta och ha roligt. Då var det bara att prata med alla och vara sig själv, ingen behövde känna sig utanför eller rädd för någon. Alla ba körde sitt race, eller ska jag säga att vi körde racet tillsammans? Dessa minnen kommer alltid att finnas klart, pluggisarna på natur tog studenten, och som vi gjorde det.. Riktigt jävla bra var det!
Om jag ska välja några stunder från veckan som var KING så väljer jag idrottsfesten och balen. Alla fantastiska idrottselever på ett och samma ställe, det hände verkligen inte ofta under dessa 3 år. Det var fruktansvärt kul, då kunde man verkligen njuta av det bästa från olika världar... Basket, fotbolls, hockey, frilufts, hälsa och individuella.. Träffa alla och näst intill ta farväl? Eller möjligtvis önska varandra lycka till i livet, tur att vi har telefoner och facebook där man kan hålla kontakten med varandra. Det tråkiga är dock att man inte längre har sin klass längre, olika personligheter är alltid väldigt bra att stöta på, nu låter det som att jag är en mobbad man som har tappat gnistan i livet, men just det att sitta i klassrummet med edin och härja/störa alla andra i klassrummet bara för att man ville ha uppmärksamhet.. Det saknar jag! 30 personer i ett och samma rum, det händer ju inte längre! Möjligtvis med fotbollslaget. Men skolan var ju hela dagarna, en helt annan grejj ;)
Men som jag sa i ett tidigare inlägg, gråt inte över att det är över, le åt att det har hänt!
Avslutar med ett genialiskt citat: "A man who dares to waste one hour of time has not discovered the value of life"
Jag har då inte upptäckt det än, men jag hoppas att det kommer snart!
Kärlek o Respekt!
Förrätt.
Kvällens inlägg kommer att handla om minnen, en slags lista över saker som har hänt mig, saker som har givit mig någon form av happiness. För det är väl nästan det livet handlar om? Strävan efter lycka... Det försöker man med väldigt ofta, ibland finner man små grymt sköna stunder som kan betraktas som lycka, och ibland finner man dagar, veckor, månader av lycka. Det finns alltså olika former av lycka och det tror jag att alla läsare har insett.
Själv brukar jag bli rätt hängig när jag kommer till insikt att jag haft en underbar helg och dagarna efter den helgen blir sysslolösa. Men med tiden kommer visheten, den har inte riktigt kommit för mig än, men it's getting there så att säga ;)
Därför kära läsare lägger jag upp ett skönt för citat som ska spegla kvällens tema, en slags förrätt, ta vara på rätten, FÖR DEN ÄR JÄVLIGT DYR!!!
"Don't cry because it is over; smile because it happend!"
(Skägg patrullen @ fotosession, "The pursuit of happiness"....)
Kärlek o Respekt!
Stjärntecken.
Tjaru bloggen, två dagar i rad nu. Ba att fortsätta, keep it going så där. Jag lyckas alltid med att sitta sent in på timmarna, det är väl då allt dyker upp och man sitter framför burken med en soft rappe upptryckt i käften med lite lugn skön gammal musik strömmandes ur högtalarna... Arbetslös och plugglös (by the moment) bör tilläggas. Då har man rätt mycket tid över ska ni veta, ni youngsters kommer att märka ;)
Jag måste ju säga att jag får ett rätt stort dagligt intag av facebookstatusar under dagarna, la speciellt märke till ett, tror att det var Linn Josefsson som fick mig att märka att alla stjärntecken helt plötsligt är helt knaz? Från att ha varit den coola stenbocken till att helt plötsligt förvandlas till en skytte efter 19år?!?!? Känner mig rabiat, nästan så att jag genomlider fatala umbäranden... Okej inte riktigt, det gör jag när jag missar målet på träningarna/matcherna... Men rent baserat på verklighet var den nog ganska rätt att jag blev förvandlad till en skytt. Jag ska nu berätta varför, här har ni några punkter!
Stenbocken:
* god organisations och planeringsförmåga
* metodisk och målmedveten
* ansvarskännande och plikttrogen (en klippa för arbetsgivaren)
* i relationer/samarbete lojal, principfast och pålitlig
* står med båda fötterna på jorden
* Förändringar ska vara genomtänkta
* Föredrar planering och struktur
* Envis och bestämd
* Stort tålamod
* Har alltid en reservplan
* Längtan efter att åstadkomma något i tillvaron.
Kommentar: Organistaion och planering? Vad fan är det? För det första är nog inte organisation rätt ord för mig, oftast väldigt oorganiserad, planeringsförmågan är under all kritik... Lyckas alltid att göra allt i sista minuten och jag har nog slagit världsrekord i missade bussar från nyåkersvägens hållplats. Målmedveten, inte riktigt..
Jag är nog ingen dröm person för en arbetsgivare, helt oförutsägbar. Vad som helst kan nog hända. Jag försover mig eller att jag gör så att företaget går plus några hundra lök. Nemen det funkar bara inte. Jag är nog en rätt bra vän, dock så är jag ganska dålig på att samarbeta, jag kör hellre mitt eget race och gör det på egen hand. Ganska egoistisk och självupptagen människa, komplicerad med andra ord ;) Står med båda fötterna på jorden? Skämtar du... Jag flyger som en fååågel när jag åstadkommer nog stort (enligt mig då). Svullskallen måste jag träna bort här i livet och vara mer ödmjuk. Planering och struktur, delete. Tålamodet är sämst i världen. De 2 sista punkterna passar väl in någorlunda. Lyckas alltid prata bort svåra situationer genom det sociala (sjukt bra reservplaner all the time). Jag vill alltid göra något stort, det är väl det jag strävar efter?
Ni ser... Det passade inte in alls. Det ska tilläggas att jag inte tog med alla punkter som innefattar stenbocken men det var i stort sett allt och det gick inte hem. Däremot Skytten, där har vi grejjer!
Skytten:
* Aktiv
* Behov av omväxling och social stimulans
* "Med sin ivriga, spontana läggning kan Skytten ibland av ren obetänksamhet vara lite klumpig och trampa andra på tårna"
* Öppen och pratglad
* Generös
* Trivs på resande fot
* Bra inspirationskälla
* Humoristisk
* "Strävan efter nya intryck och upplevelser kan göra Skytten en aning rastlös"
* "Här finns en stor kunskapstörst och nyfikenhet på livet som leder in Skytten på spännande stigar"
* "Ett intresse för livsåskådningsfrågor brukar komma med åren"
* "Skytten är en sökare som vill prova sig fram i tillvaron."
* "Skytten delar gärna med sig till andra av sina tankar och erfarenheter och är ofta en god pedagog."
Kommentarer: Jag måste ändå säga att jag är rätt aktiv, eller åtminstone var? Studenten tog hårt på mig, rehabliterar för fullt men snart är jag lika aktiv som förr! Jag känner själv att jag behöver omväxling, att umgås med olika typer av människor är någonting jag gillar starkt, man får som det bästa från olika världar. Social stimulans behöver jag verkligen, det är nog många av mina vänner som är rätt pratglada, jag själv babblar kanske lite för mycket ibland och skulle ruttna till döds om jag inte får prata ut mig på ett eller annat sätt. Jag har tendenser att bli lite påstridig och utan att tänka kanske trampa någon på tårna. Pratglad är jag och kanske lite väl öppen för folk man inte känner. Generös, ja någorlunda, om någon av mina vänner behöver något så visst varsågod, TA ALLT. Gillar att vara borta, "borta bäst hemma bra?" något sånt kanske. Känner att jag är en stor inspirationskälla, kan prata o ge råd till folk vilket jag ser som en ganska härlig egenskap. Rastlös kan jag lätt bli, ja. Nyfiken och viljan att lära, fantastiskt. Jag provar mig fram, och förhoppningsvis kommer livsåskådningsfrågorna senare i livet ;) Sista punkten stämmer nog helt. Kanske för mycket ibland!
Inte så farligt kanske tycker de flesta? Men min förklaring är väl att jag har varit stenbocke hela mitt liv, det är nog därför det känns så konstigt. Det är rätt kul sånt där, Chrilles mamma är rätt kunnig när det gäller horoskop, drömmar och dylikt. Alltid lika roligt att lyssna på Chrille när han berättar om Tinas goaaaa snack.
Och till alla er mamma älskare, jag själv är lite av en mammas pojke.
Här är ett vacker citat: "My mother's wonderful. To me she's perfection"
Kärlek o Respekt!
Jesus?
Men tjaru läsare, nu återuppstår min blogg, finally... Vet inte om jag ska jämföra bloggen med jesus men den är back i alla fall. Tidigare har man suttit och sökt efter ett ämne, ett huvudspår till texten, men jag känner nu att jag har utvecklats. Från en ung väldigt talangfull fågel som har möjligheten att lära sig att flyga till en fullfjädrad rutinerad fågel som kan flyga, och vet ni? SHIT VAD JAG FLYGEEEEEEEEEEEEEER. Jag kan garantera er att jag kommer att höja bloggandet till nya nivåer.
Helt sjukt, läste just på aftonbladet om världens sjukaste jävla hus. Det är Michael Schumacher (F1 förare, världsmästare m.m.) som har uppdaterat husets "status", statusen är numera "till salu" och kan köpas av just dig min kära läsare! Sju sovrum, lika många badrum, en simhall och en biosalong. Men glöm inte att det finns plats för fem bilar i garaget, en fantastisk tennisplan, ett stall för er häst älskare (6st får plats) och en jävla landningsplats för en helikopter.... Tre våningar på 750 kvadrat och en stor trädgård på 14 000 kvadratmeter. Huset går på cirkus 130 miljoner och kan hyras för 190 000kr i månaden. Tänkte ba så att ni vet, nog finns det väl ändå några super rika läsare som är sugna? Helt jävla sjukt att snubben lyckades med allt detta. Jadu pengar e nog livet trots allt. Det hade ändå varit rätt skönt att åka helikopter till skolan (när jag gick gymnasiet) och landa på brandstationen? Innan varje arcus pass vi hade med fotbollsgym så fick jag höra att jag hade kommit med en helikopter och hela arcus öppnade upp sig, till detta så ekade låten "simply the best" och jag gled in dära ba så där. Bara för att mina föräldrar är högavlönade... Rätt roligt faktiskt, synd ba att det inte var verklighet..
Fyfan vad mäktigt det hade varit med Zlatan på den nya potentiella 200-krs sedeln?!?!?!
Hoppas verkligen det, det hade betytt väldigt mycket för mig kan jag säga. Jag som diggar han så hårt. Kolla in geniet... Visst passar det rätt bra? 
Det får räcka för denna gång, avslutar med att säga: "Until we meet again, may God bless you as he has blessed me". Djupt citat från en rätt cool kille, på återseende.
Kärlek och respekt!
